Eskilstunas historia

Eskilstuna tros ha fått sitt namn efter den engelska munken Eskil och en gammal handelsplats från hednatiden som kallades för Tuna. Munken Eskil var i Sverige för att sprida kristendomen i området kring Mälaren och ska enligt myten ha dödats av några asatroende i Strängnäs. De asatroende hedningarna ska sedan ha begravt Eskil vid Tuna som efter det kom att kallas just Eskilstuna.

Eskilstuna tros ha fått sitt namn efter den engelska munken Eskil och en gammal handelsplats från hednatiden som kallades för Tuna. Munken Eskil var i Sverige för att sprida kristendomen i området kring Mälaren och ska enligt myten ha dödats av några asatroende i Strängnäs. De asatroende hedningarna ska sedan ha begravt Eskil vid Tuna som efter det kom att kallas just Eskilstuna.


Tuna finns omskrivet redan under 1100-talet och det finns med andra ord en lång historia kring platsen där staden idag ligger. Dock fick inte Eskilstuna sina stadsprivilegier förrän år 1659.


Några år tidigare hade Sveriges dåvarande konung, Carl X Gustav erbjudit en man vid Reinhold Rademacher mycket generösa villkor för att flytta hon till Sverige för att hålla igång en manufakturanläggning. Rademacher, som var livländare från nuvarande Baltikum, fick ensamrätt på tillverkning av vissa produkter som saxar, knivar och nålar samt tullfrihet för exporter. Rademacher byggde sin verksamhet i Eskilstuna och smedjorna ansågs länge vara landets främsta leverantör av smide.


Det ledde sedermera till att Carl X Gustav utfärdade stadsprivilegierna, vilket räknas som starten för Eskilstunas grundläggning. Det exakta datumet för utfärdandet var 25 oktober vilket ses som stadens födelsedag.


Carl X Gustavs sätt att locka till sig Rademacher hade satt sin prägel på staden och drygt 100 år senare, fick Eskilstuna genom ett riksdagsbeslut år 1771 en fristad. Eskilstuna Fristad blev Sveriges största fristad och fristadsprivilegiet innebar att företagare som ägnade sig år förädling av olika metaller och smide fritt skulle få etablerar sig och driva sin verksamhet. Här behövde de inte betala tullavgifter eller skråtvång. Vid sidan om fristaden fanns gamla Eskilstuna kvar.


Metallförädlingen utvecklades sedan till vapentillverkning och Eskilstuna blev Sveriges centrum för tillverkning av gevär och andra vapen. Under 1800-talet flyttade Söderhamns gevärsfaktori till staden vilket spelade en viktig roll för stadens utveckling som industristad.


Efter många vändor slogs det gamla, ursprungliga Eskilstuna ihop med Eskilstuna Fristad år 1833. På pappret blev Eskilstuna där och då en gemensam stad men i verkligheten fanns det fortfarande slitningar mellan de två delarna som var relativt skild en tid framåt.


Stadens industrier fortsatte emellertid att växa och fristaden fortsatte utvecklas. Under de senare delarna av 1800-talet växte Eskilstuna ordentligt och blev en framskriden industristad. De enskilda smederna slogs ihop och istället för massa små firmor uppstod ordentliga arbetsplatser med många anställda. Eskilstuna utvecklades i och med till mer av en fabriksstad och fabrikerna satsade på maskiner och bra utrustning till sin produktion, till skillnad från det tidigare, mer småskaliga, hantverket.


Det här ledde till en växande befolkning i staden i takt med att fabrikerna växte och att staden blev mer lättillgänglig. Kommunikationerna utvecklades och under andra hälften av 1800-talet öppnade stadens första järnvägsförbindelser. Folk från kringliggande orter och landsbyggden började flytta in till Eskilstuna för att ta jobb i de stora fabrikerna i staden.


Under början av 1900-talet fortsatte industrierna i staden att utvecklas och växa. Folk fortsatte att flytta till staden, både från övriga delar av Sverige men även från utlandet. Den stora inflyttningen i staden krävde en utökad bostadsmarknad när allt fler ville bo i staden. Därför startades under 1960-talet ett miljonprogram i Eskilstuna. Man rev då många gamla hus och ersatte de med nya moderna höghus för att få plats med fler bostäder och Eskilstuna fick en ny stadsbild.


Sedan miljonprogrammet i staden stod färdigbyggt har det inte hänt så värst mycket i staden. Mellan 70-talet och 2000-talet stod det ganska still i staden utan att något som satte allt för djupa spår hände. Under 2000-talet har dock staden börjat blomstra. Staden har varit en av de städerna i landet med störst tillväxt under senare år. Antalet jobbmöjligheter, antal invånare och lönesnittet har ökat i snabbare takt än övriga landet. Mälardalens högskola, med campus i staden, har varit en bidragande faktor till utveckling precis som närheten och de snabba förbindelserna till Stockholm.